Jag önskar verkligen jag kunde skriva något långt och vackert som verkligen beskrev i så raka perfekta ord hur mycket jag tycker om den här människan, och hur fantastisk och underbar hon är och hur otroligt det egentligen är att vi lyckades lära känna varandra genom ensamma år på stallet.se (jag vet att det låter sjukt overklighetsromantiskt egentligen, men det är rätt fint på något sätt när jag tänker bakåt på det) Och jag träffade henne för första gången när jag var 14 år och 5 år senare finns hon kvar i mina minnen och mitt hjärta och närvaro några gånger om åren när jag åker till henne för att gå på festival eller konserter (för hon är världens bästa människa att gå på festival på, ska ni veta. mitt hjärta och min hjärnas yttersta ideal)..

Så Båtis, Cami (Kä-mii som bara jag tydligen uttalar det?), tack för att du finns. Jag önskar jag kunde skriva mer .. förklarande, fint och utförligt men jag har haft ännu en helt sömnlös natt och jag kan inte höra mina tankar. Så är det ju ibland i min värld; men då måste jag komma ihåg att jag kan skriva en text i alla fall. Lite mer operfekt, men den är ju fortfarande idär istället för inte alls. Och det är nog viktigt, det tror jag. All kärlek till dig idag.